dannie

Jag och storasyster tog oss en liten trip till statens huvudstad, Honolulu. Så tidigt igår morse tog vi den nylagade bilen hela vägen till öns flygplats, satte oss på ett halvtomt plan och flög i soluppgången till Oahu. 25 minuter senare var vi där, under flygresan serverades en snabb kopp kaffe eller ett juicepaket. Väl framme hoppade vi på en buss, åkte till den lokala Kinastan där Jessie blev antastad av en kvinnlig luffare och jag luktade på kinesiska delikatesser. Sen tittade vi på lite lokala sevärdheter, såsom statyer, senaten och ett palats. Staden hade även ett gäng fina träd (jägmästarnörden tittade fram), tyvärr fastnade de inte på bild.

Efter sevärdhetsturen åkte vi till Jessies gamla skola och lekte amerikanska collegekids. Efter att ha hämtat upp Jessies kompis åkte vi till den beryktade stranden vid Waikiki. Där fanns många japaner, tjusiga affärer och en liten remsa sand.

Dagen avslutades med en tur på ett gigantiskt köpcentrum. Sen åkte vi hem med flygplanet igen. Idag är det nyårsafton. Vet inte riktigt vad vi ska göra ikväll, det återstår att se... Bilder kommer så småningom när jag orkar leta fram sladden och ladda över. Gott nytt år alla där hemma! Pussar och kramar!

har följt efter mig till Maui. Idag dog systers bil för andra gången. Systrarna Andersson har ingen tur med bilar helt enkelt. Eller Linda har lite mer tur, men hon har nyare bilar.

Förutom att hålla på med bilar har jag badat, solat (dagens färg är mörkrosa), gått på vandring, shoppat och kollat på hushållets filmarkiv. Imorgon ska jag och systern åka på en liten trip till Honolulu, så vi håller alla tummarna att bilen håller ihop till flygplatsen.

Bilder kommer så småningom, ska ta lite flera bara.

Tjipp och hej!

från familjen Andersson:



Söta som få, Daniella, 26, Jessica, 29 och Linda, 32. Visst ser vi fromma ut framför julgranen?

För julafton har precis börjat här. Jag och Jessie har ätit gröt, jag har fått ett stort set med glitterpennor, Kelly en fotboll och Jessie en Muminmugg. Nu ska vi ut på en utflykt med badinslag och sen ska det göras Christmas dinner för hela slanten.


Här får Jessie sitta i Tomtens knä.

spenderades väl på planet. Klockan fyra på morgonen lämnade jag Högdalen för att åka till Arlanda. 30 timmar senare landade jag på Maui. Jag blev tillsagd av kaptenen att ta av mig min scarf för den behövdes minnsan inte i värmen. Syster och svåger mötte upp i bagagehallen och sen åkte vi hem till the Castle.

Dag nummer två: Jessie jobbade och jag och Kelly traskade till ett café och gjorde upp kommande äventyrsplaner. Sen tänkte vi ta en hike till skogen, men vi kom bara till lilla flygplatsen och kollade på utsikten. Väl hemma på slottet igen så gjorde sig jet lagen till känna och jag somnade på soffan. Kvällen spenderades med att göra pepparkaksdeg och äta pizza till Indiana Jones. That's it for now!

Ja just det, solen skiner, det är varmt och allt är bra! Gratis internet från Jessies granne som grädde på moset.

Tjipp och hej! eller Aloha kanske?

satt uppe igår kväll och lekte med photo booth.





Söta som få.

nu är väskorna packade, biljetten och passet framtaget och resfebern har infunnit sig. Om tre timmar sätter jag mig på tåget mot Stockholm. Imorrn bitti tar jag och väskorna tunnelbanan till Högdalen och dumpar väskorna hos kusin Fredrik. Sen häng med Quetzal på förmiddagen. Eftermiddagen vet jag inte hur jag ska spendera, men huvudstaden erbjuder väl någon sorts underhållning. Sen kinesning hos Fredrik innan tidig avfärd mot Arlanda. Och sen ut i världen! Håll koll på bloggen, ska försöka uppdatera så gott jag kan. Se även systerns blogg, där kanske det dyker upp bilder på våra äventyr!

Jordbävning i hemlandet. Förrödelsen verkar vara enorm, http://sydsvenskan.se/skane/article399182/Skalvet-sankte-pepparkakshuset.html (Jag vet inte hur man gör länkar).

som var lite rolig. Eller egentligen såg jag den för två veckor sen, men den gör sig bäst i mörker.

men jag tycker verkligen inte om det. What to bring, vad ska inte med...

Finkläderna... Den gula västen kommer inte med!


O'boyen är nedpackad, får se om det blir påfyllning i Stockholm om det är plats över i väskan.

Nåväl, det är några dagar kvar innan jag åker. En dag i Vindeln, sen två dagar i Ume sen åker jag iväg med tåget till Stockholm. Där träffar jag Quetzal från Oz, min chef för lite business och sen kinesar jag hos kusin Fredrik i förorten. Sen på fredag sätter jag mig på planet och 23 timmar senare är jag på Maui! Tjihoo!

närmar sig med stormsteg, om en vecka är jag på väg. Dagens post, för övrigt namnsdagspresent (Tack Daniel!):


Jag hinner nog inte gå ner 15 kilo innan jag åker, så jag tar några bitar tror jag...


Nån som vill ha körsbäret i likör? Det finns tre, no need to fight.

ps. Daniel fick en konserverad cheeseburgare av mig.

ät dagens chokladbit ur kalendern innan frukost. Iallafall hos mig ger det en uräcklig smak i munnen resten av dagen. Förstärks faktiskt lite av kaffepimplande. Inget tuggummi eller halstablett kan rädda dagen. Tur jag ska gå och hämta den nya fräcka resväskan idag, så då kanske det känns lite bättre...

Jepps, the curse is over. I lördags hittade pappa en mobil på Vasaplan som vi återlämnade till ägarens fru och fick 100 kronor i hittelön. Igår fick jag fem trisslotter på posten efter ha deltagit i diverse undersökningar och...


Syns kanske inte, men 50 kronor i vinst! Tjihoo! Party on!

Resväskan har anlänt och väntar på mig på posten på Ålidhem. Men nu är ju frågan om jag ska knalla dit i skitvädret och få mig lite motion och handla förnödenheter samtidigt, eller om jag ska ligga hemma på sofflocket och äta bara fil till frukost... Decisions... Nä, usch, det regnar på snön, inget roligt. Hämtar den imorrn istället. Fil är gott.

Ska denna också med till Hajaji?

Jag jobbar hemma i tekoppen för tillfället och då knappar jag in en hel massa data från gamla inventeringar. Om man bläddrar tillbaka till min dagar i skolan kan se att min lilla tekopp inte erbjuder särkilt många ergonomiska ställen att sitta och arbeta vid. Så åtta timmar på kökssoffan med laptopen på köksbordet (vilka inte riktigt funkar tillsammans, höjdmässigt alltså) är inte direkt optimalt. Men jag stretar på, hellre detta än min ergonomiska arbetsplats i Vindeln, för att jobba hemma innebär att jag slipper att gå upp halv sex och kan snooza till åtta-snåret. Man får väga fördelarna mot nackdelarna helt enkelt!

...mindre än två veckor kvar förresten!

Skam den som ger sig är devisen vi lever efter, det skulle nog bli ett pepparkakshus trots olyckan i hissen. Två timmars knåpande resulterade i detta:


Om det inte syns så är det en cirkusvagn med tillhörande vilda djur. Isbjörnen tittar ut ur vagnens dörr och tomtarna håller koll på djuren från trappen och skorstenen.

Pepparkakorna var alltså bakade och de två tomtenissarna gav sig ut i ovädret för att inhandla dekorationer till pepparkakshemmet. Medans nissarna var i handelsboden tilltog snöandet och det var snö av den våtare typen. Tomtenissarna var ekonomiska och miljövänner så ingen påse köptes utan godiset, brödet och de andra varorna bars i handen. När nissarna återvände till tekoppen såg de båda ut som snögubbar så den ena bestämde sig för att skaka av sig all snön. Detta resulterade i att påsen med godiset gick sönder...

Nästan som en julkalender, men den kommer nog inte ha så många delar. Eller så blir det en dokusåpa kanske? Här kommer iallafall del 1: Fridolinus och jag har bakat ett gäng pepparkakor som senare ikväll ska sammanfogas till ett palats.

Den fortsatta lördagen efter lådresan var mycket trevlig. Middag med Andréa och Mika med fisk, vin, chokladmousse och skitsnack. Sen åkte jag och Nilsson ner på stan för att gå på Schlager, favoritstället. Men vädret visade sig från sin sämsta sida och det var snorhalt, så klart halkade Andersson på ändan. Resultatet av denna närkontakt med trottoaren ser jag idag:



Inget farligt, bara litet blåmärke. Men sen upptäckte jag ett annat blåmärke som är lite svårare att förklara. Tyvärr ville inte Macan föreviga detta, kanske tänkte Macan bespara er synen, men det sitter på magen, under naveln. Hur har jag fått detta tro... Inget minne av magfall. Hmm... It's a mysterium.